Vad menas egentligen när en vanlig person säger att något innehåller alkohol? Att det innehåller minst en substans med en hydroxylgrupp? Nej, vanligtvis menar man etanol som har den kemiska formeln C2H5OH.
Denna alkohol finns “överallt” i samhället och används i alkhokolhaltiga drycker, i många läkemedel, som lösningsmedel i olika tillsatser, osv. Men i och med att det är så vanligt, bör man verkligen lägga ner tid på att ta reda på om något innehåller alkohol?
Om man utgår från citatet
“Allt som berusar i stor mängd är otillåtet i liten mängd”
så blir svaret ja. Som minst ska man veta vilka drycker som vanligtvis innehåller alkohol. Därefter kan man ta reda på vilka drycker eller andra artiklar som kan innehålla alkohol.
Den första gruppen innehåller de “uppenbart” berusande dryckerna:
- Vin (eng. Wine)
- Vitvin
- Rödvin
- Glögg
- Öl (eng. Beer)
- Lättöl
- Folköl
- Starköl
- Spritdrycker (eng. Spirits)
- Absint
- Akvavit
- Arrak
- Brandy (ex. cognac)
- Brännvin
- Calvados
- Likör
- Mirin
- Ouzo
- Rom
- Sake
- Sherry
- Snaps
- Tequila
- Vodka
- Whisky
- osv…
Hur är det då med de som inte är uppenbart berusande? Här finns:
- Lättöl
- Cider
- Glögg (även “alkholfri”, se artikel här.)
- Alkoläsk
- “Alkoholfritt” vin
- Vissa hostmediciner i lösning (eng. “cough syrup”)
Som alla innehåller (ej naturligt förekommande) alkohol i så stora mängder att det anges på flaskan.
Drycker som kan innehålla alkohol utan att det anges på flaskan är bl.a:
- Julmust
- Läsk från vissa företag, exempelvis Spendrups, Coca Cola och Pepsi
- Kefir filmjölk
Annat som kan innehålla spår av alkohol är:
- rödvinvinäger
- vitvinvinäger
- risvinvinäger
- andra vinvinägrar
- E-nummer